TOKYOYO

För någon vecka sedan bestämde jag mig för att ta med Kai på den nya japanska biofilmen 'under körsbärsträden' eller 'an' som den heter i original. Vi blev glatt överraskade av att den, till skillnad från de senaste japanska animerade biofilmerna (som vi fick ta oss till Malmö för att se), faktiskt visades i Helsingborg. 

 

Filmen kretsar kring en liten doriayaki-affär i en okänd japansk stad. Dorayaki är en traditionell japansk sötsak, små "pannkakor" som är fyllda med söt rödbönpasta- på japanska an, eller anko. En dag får ägaren Sentaro och den tonåriga stamkunden Wakana plötsligt besök av den äldre, lite speciella kvinnan Tokue som vill söka extrajobb i butiken. Tokues hemlagade bönpasta får Sentaro på fall och han ger henne anställning, vilket får affärerna att blomstra. I filmen får vi följa den lilla butiken och de tre huvudpersonerna Sentaro, Tokue och Wakana och relationerna dem emellan. Mer än så vill jag nog inte berätta, istället tycker jag att ni ska se filmen.

 

 

Det blev väldigt tydligt att 'under körsbärsträden' inte är en amerikansk film, tempot är ganska lugnt och berättarstilen annorlunda (typisk japansk) och jag älskar alla långsamma, lite utdragna scener från dorayaki-butiken. Att filmen till största del utspelar sig när körsbärsträden blommar gör ju inte saken sämre, fotot är väldigt vackert och hela stämningen i filmen är härlig. Det är verkligen en sevärd film, speciellt om ni gillar japansk film, matlagning (ok, kanske var det inte så mycket fokus på själva tillredandet men...), eller bara känner för en feel good/feel bad-film. Extra plus att de pratade ganska långsamt, vilket gjorde att man kunde hinna med att förstå en hel del av japanskan. 

 

Vi lyckades faktiskt få gratisbiljetter till filmen, så vi passade på att skynda oss att se den i Helsingborg, men jag vet faktiskt inte hur länge den visas på bio, så skynda skynda! Mer info på sf.se

 

P.S. Hej igen och så, hoppas ni saknat mig- jag har i alla fall saknat bloggen och era fina kommentarer!